Skattesubventionerad kultur styrs av internationella agenturer

150719, Aftonbladet.se: Peak Brahms Martin Aagård avslöjar vem som egentligen sitter på makten över den klassiska musiken

Jomen… Rimligt? Näe. 
Men. Den klassiska musiken dras väl med samma problem som övriga musikvärlden. Publiken kommer bara (oftast) om det är någon som är känd. Men. Det är fortfarande inte rimligt att det inom skattesubventionerad verksamhet ser ut så här.  

År efter år reporterar KVAST (Kvinnliga anhopning av svenska tonsättare, kvast.org) om den bedrövliga könsfördelningen samt den nutida konstmusikens marginalisering hos de svenska skattesubventionerade konserthusen. I årets rapport (Repertoargenomgången 2014/15) är det värre än någonsin. Inget händer trots utredning på utredning. Bedrövligt. Kulturdepartementet bör gör något drastiskt, tex hot om vite, indragna bidrag etc. om de skattesubventionerade instutitionerna inte behagar göra något åt situationen. 

Det mest tragiska i sammanhanget, förutom dåligt användande av offentliga medel, är ändå att allt detta gör den klassiska musiken en björntjänst. Att klassisk musik automatiskt cementeras som ålderdomlig och på utdöende, istället för levande, kreativ och vital, sätter nog bara spiken i kistan för konserthusen själva om en sisådär 30 år. 
Nä. In med den nyskrivna musiken i finsalongerna!
Ps1. Känner du att du har dålig koll på kvinnliga tonsättare så rekommenderar jag ett besök på kvast.orgs tonsättarlistor. 

Kommentarer inaktiverade.